Aldrig mer kemi

Oorganisk kemi. Kemi överhuvudtaget. Jag vet faktiskt inte varför jag valde att läsa kemi frivilligt. Jag hatade det på gymnasiet och jag fattade ingenting. Då pluggade jag inte om kvällarna för jag försökte vara pojkvänner till lags att gosa och sådär. Eller så åt jag godis.

Jag har aldrig pluggat så här mycket i hela mitt liv kan jag ärligt säga. Jag har suttit flera timmar varje kväll efter föreläsning och övningar för att försöka förstå det omöjliga. Det har slitit på en, det har gått ut över förhållandet. Livet blir lidande på något sätt för att försöka förstå något av det mest grundläggande för att jorden ska fungera. För att människan ska fungera.

Efter min kostomläggning har antalet finnar i ansiktet minskat. Den här veckan har de blommat upp en efter en. Jag fäller hår i mängder, inga allvarliga mängder men det är mycket mer hår än vanligt. Det har varit stressigt dagarna före tentan, jag har suttit med räkneövningar och kemiboken 10-12 timmar om dagen. Och då är jag inte värst drabbad. Det finns personer som hoppat av kursen en vecka före tentamen för att de inte fattat ett skit. Den stressen. Men jag tror jag fixade det, det kändes hoppfullt efter tentan och det känns fortfarande bra. Bara jag blir godkänd är jag djävligt nöjd.

Just nu vet jag inte vart jag vill komma med det här, men idag har jag fått mitt liv tillbaka, om man ska skämta till det. Jag ligger tre veckor efter i allt, speciellt tydligt när det gäller serierna. Nu ska jag ta det lugnt, det blir en fika idag och lite shopping. Fint.

Ska läggas på hyllan


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0